Nyhet 22.06.15

Sju dagar som skakade kultursverige

Bild från december och den manifestation mot tidskriftsnedskärningen som hölls vid riksdagen. Foto: Lars Pehrson.

Bild från december och den manifestation mot tidskriftsnedskärningen som hölls vid riksdagen. Foto: Lars Pehrson.

I helgen inleds Almedalsveckan i Visby, det svenska politiska årets främsta sociala begivenhet, och på onsdag i nästa vecka lanseras där antologin Tidskriftsstriden: Sju dagar som skakade kultursverige. Boken återvänder till den turbulenta veckan i december, då högeralliansen hotade att skära ner tidskriftsstödet med närmare 80 %. Efter protester och debattartiklar stoppades förslaget i elfte timmen, och det är dessa texter som redaktörerna David Karlsson, Siri Reuterstrand och Helena Persson nu har samlat i bokform, inklusive det upprop som publicerades i Kunstkritikk.

– Antologin är ett sätt att samla de argument som lades fram för att understryka kulturtidskrifternas betydelse, säger Siri Reutersvärd, och förklarar att antologin är tänkt att användas i det framtida lobbyarbetet för att förbättra tidskrifternas villkor.

Releasen sker i samband med seminariet «Tidningarna, tidskrifterna och framtidens offentliga samtal» som berör frågor om digitalisering och om hur framtidens press- och tidskriftsstöd bör utformas. Samtidigt är det också release för boken Kulturtidskrifterna och framtiden, författad av David Karlsson och Mikael Löfgren (senast aktuell med rapporten Inga undantag om Sveriges samtidskonsthallar). Till skillnad från Tidskriftsstriden blickar denna istället mot framtiden, eftersom problemet med den knapra situationen för tidskrifterna enligt författarna är långtifrån en lösning.

Siri Reuterstrand. Foto: tidskrift.nu.

Siri Reuterstrand. Foto: tidskrift.nu.

– För femtio år sedan såg det annorlunda ut, då gick det att beställa en essä för ett rimligt arvode, och tidskrifterna hade en mycket mer framträdande roll i det offentliga samtalet, säger David Karlsson och understryker att inskränkningen av stödet de senaste 40 åren har bidragit till en strukturell underfinansiering av verksamheterna, som det offentliga samtalet likväl ännu är beroende av.

– Visst vore det bra om även dagspress skulle kunna beställa texter av kvalitet, men det sker sällan, varför lotten faller på tidskrifterna. Dessa har därmed även en mycket högre grad av kvalitetsgranskning, vilket skulle kunna förutsätta texter av kvalitet – men av vem? Det är en paradox i det kulturpolitiska systemet.

 

Stöd – men i vilken form?

Enligt Siri Reuterstrand behövs flera olika typer av stöd – både statliga, regionala och kommunala. Det skulle i sin tur rymma ett grepp runt hela mediepolitiken, som inte bara omfattar kulturtidskrifterna.

– Det är lätt att glömma att många av de tidskrifter som idag ligger under kulturtidskriftsstödet till sitt innehåll har mycket gemensamt med de tidningar som får presstöd. Det kan gälla allt från smala tidskrifter som på ett avancerat vis diskuterar de sköna konsterna till samhällsdebatterande och politiska, samt minoritetstidskrifter, säger Reuterstrand och understryker att en viktig fråga är var den nödvändiga platsen för både bredd och fördjupning ska finnas, och hur det går att etablera ett stöd som möjliggör de olika verksamheternas existens.

Samtidigt menar hon att det kommer att bli allt svårare definiera en tidskrift, när radio, tv och traditionella tidskrifter flyter samman i och med den digitala publiceringen.

– Kanske blir det viktigare att tala om redaktionella publiceringar. Kunskap och kompetens både inom journalistik och inom olika ämnen blir extra viktiga när det blir enklare att publicera sig på nätet. Den kunskapen måste på något sätt få kosta pengar, och hur det ska möjliggöras är en viktig demokratisk fråga.

Tidskriftsstriden: Sju dagar som skakade kultursverige och Kulturtidskrifterna och framtiden ges ut av Nätverkstaden i Göteborg.

Tidskriftsstriden: Sju dagar som skakade kultursverige och Kulturtidskrifterna och framtiden ges ut av Nätverkstaden i Göteborg.

Tidskriftsstriden kommer också att rymma en kartläggning av de sju dagarna i december, som enligt David Karlsson gick från chockbesked, till hopp om nytt beslut, varefter hopplösheten och sedan protesterna tog vid. Mellan texter från respektive datum publiceras även ett protokoll från kulturdepartementets möte, då beslutet om det indragna stödet inte ändrades trots vädjan från kulturaktörer i landet.

– I protokollet hälsar kulturutskottets ordförande Per Bill resterande ledamöter god jul, varefter fler texter i antologin kan visa på hur motståndet växer så pass att han ändå tvingas att kalla till ett nytt möte. Den 19 december beslutade de sig för att backa, vilket är extremt ovanligt när det gäller en fråga som berör hela stadsbudgeten, förklarar David Karlsson.

Den alternativa lösning som fördes fram innan återgången till tidskriftsstödet, var en tilläggsbudget som skulle komma i dagsläget, det vill säga ett halvår senare. En sådan lösning menar Karlsson hade sänkt många av landets tidskrifter, som redan balanserade på en mycket skör gräns – och ännu gör. En orsak till detta menar Karlsson är att presstödet och tidskriftsstödet sällan diskuteras samtidigt.

– Ändå var det många publicister från de större dagstidningarna som höjde sina röster för kulturtidskrifterna. Det visade både på ett värnande om det demokratiska samtalet, såväl som på en kollegialitet, menar Karlsson.

Tidskriftsstriden och Kulturtidskrifterna och framtiden ges ut av Nätverkstan i Göteborg. Den senare är en sammanställning av två studier: en om digitaliseringsfrågan, och en där David Karlsson skriver om det essästöd som nyligen har instiftats i Västra Götalandsregionen och som är öppet att söka för både kulturtidskrifter och enskilda skribenter i regionen. Karlsson argumenterar för att stödformen bör spridas till flera regioner och  även tas upp av Statens Kulturråd. Men i så fall inte utan diskussion om hur kulturstöd fördelas generellt, och om press- eller tidskriftsstöd egentligen är en passande form.

David Karlsson. Foto: Nätverkstaden.

David Karlsson. Foto: Nätverkstaden.

– Redaktionerna har ofta möjlighet att budgetera för evenemang, men att finansiera själva författandet är svårare, säger Karlsson och förklarar att projekt som finansieras med andra kulturstöd ofta har möjlighet att betala högre skribentarvoden, och att ett samtal om en text inte sällan arvoderas högre än själva textproduktionen.

 

Nätets baksida

I backspegeln ser Siri Reuterstrand decemberveckan som ett exempel på en större utveckling där medias inflytande minskar kontinuerligt.

– Det är bekymmersamt att det blir färre röster som hörs. Vad gäller papperstidningarna så är det framförallt bevakningen av lokal kultur som försvinner, på papper och i public service. Jag tycker att vi ibland stirrar oss lite väl blinda på formen för publicering, och glömmer att det är innehållet som är det viktiga, säger hon och understryker hur tidskrifterna ofta står för en sorts texter som aldrig kommer att bli lönsamma.

– Vi drar varken till oss stora annonsörer eller stora prenumerantskaror. Vi kan vara obekväma eller påhittiga på ett sätt som andra inte har möjlighet till av ekonomiska skäl eller på grund av standardiserade format, menar hon.

Även de traditionella kulturtidskrifterna har börjat närma sig digitala format, och det senaste året har Ord&Bild, Glänta och Dixikon lanserat podserien Kulturkvarten, där produktionsbolaget Umami producerar inlästa versioner av tidskrifternas nummer. Reuterstrand framhåller att digitaliseringen inte är ett problem i sig, utan kan vara ett verktyg för att stärka eller försvaga demokratin. Att det har blivit enklare att publicera sig digitalt menar hon har skakat om etablerade affärsmodeller, och öppnat för större globala aktörer.

– Det har gjort att det har blivit svårare att få betalt för det vi publicerar, inte minst när det gäller innehåll av en viss kvalitet, säger Reuterstrand och understryker att digitala distributionsformer som små och bärbara skärmar, riskerar att leda till att fördjupning och eftertanke eftersätts.

Skriv innlegg
Navn (kun innlegg under fullt navn tillates)*:

E-post (vises ikke)*:

Kommentar*:

Send

Leserinnleggene er en viktig del av Kunstkritikk. Vi er derfor svært glad for at du bidrar til vårt leserforum. Vi ber alle følge vanlige regler for høflighet. Husk at du står ansvarlig for dine egne innlegg. Vi godtar derfor kun innlegg under fullt navn.

Redaksjonen leser ikke innlegg før publisering, men følger debatten fortløpende. Vi forbeholder oss retten til å fjerne innlegg som er usaklige, inneholder personangrep eller som vi av andre grunner finner upassende. Dette skjer uten forhåndsvarsel, og fullstendig etter skjønnsbaserte vurderinger gjort i redaksjonen. I leserinnlegg godtas kun tekst, ingen bilder, video, html-kode el. Lykke til med debatten!