Stockholm
Nyhet 29.03.18

Uppseendeväckande förslag ska stärka konstnärernas villkor

Den särskilda utredaren Ann-Christin Nykvist överlämnar den konstnärspolitiska utredningen till kulturminister Alice Bah Kuhnke. Foto: Robert Stasinski.

Vid en påfallande glesbefolkad presskonferens på Rosenbad överlämnades igår, onsdag, den konstnärspolitiska utredningen Konstnär – oavsett villkor? till kulturminister Alice Bah Kuhnke (Mp).

Den särskilda utredaren, Ann-Christin Nykvist, tidigare jordbruksminister och ordförande i Sveriges Konstföreningars Riksförbund, presenterade ett antal förslag för att stävja problemen med konstnärers låga inkomster och otrygga sociala och professionella situation. Flera förslag var väntade, som en ekonomisk uppstärkning av utställningsavtalet och enprocentregeln, översyn av upphovsrätten och utvidgning av socialförsäkringssystemen för konstnärer. Men utredningen lade även fram flera mer uppseendeväckande förslag, utan att motivera den ojämna ekonomiska fördelningen mellan dessa.

NY BildkonstnärsFOND EFTER NORSK MODELL

Den största posten i den föreslagna totalbudgeten på 225 miljoner kronor är en samlad satsning på digitalisering, där 100 miljoner avsätts över knappt 3 år. Utredningen beskriver hur digitaliseringen gör det möjligt att nå ut med konstnärliga arbeten, något som får sägas påverka relativt få konstnärer vars karriärutveckling sällan baseras på bilder och videor spridda via internet. Förslaget handlar bland annat om att anpassa myndigheters befintliga digitaliseringsverktyg till konstnärer, samt att ge Konstnärsnämnden i uppdrag att «analysera konstnärernas förutsättningar att verka i det nya digitala landskapet».

En möjlig konstnärspolitisk medfinansiär som utredningen pekar på är auktionsbranschen. Förslaget är att inrätta en ny fond för bild- och formkonstnärer som finansieras med en avgift om högst 5 procent vid andrahandsförsäljning av konst. Ursprunget till detta är konstnärsersättningsutredningen En fond för unga konstnärer från 1997, som lämnade förslag om att efter norsk förebild inrätta en fond till stöd för unga konstnärer. Denna skulle finansieras genom avgift på försäljning av äldre konst.

I Norge etablerades Bildende Kunstneres Hjelpefond 1948, och fördelar regelbundet bidrag till konstnärer. I Sverige infördes 1996 en följerätt som innebär att en extra avgift tas ut vid andrahandsförsäljning av konst, men där pengarna fördelas till verkets upphovsperson. Enligt Ann-Christin Nykvist skulle den nya modellen kunna tillföra «flera tiotals miljoner» till en gemensam fond, men inga siffor presenteras i utredningen.

STATLIGT ANSTÄLLDA KONSTNÄRER VID VAR TIONDE MYNDIGHET

En punkt i utredningen går ut på att stärka kulturmyndigheternas ställning, genom att regleringsbreven blir mindre detaljerade än idag. Utredningen behåller starkt fokus på specifika mål och resultat, men föreslår att målen i högre grad ska bli en fråga som varje institution hanterar individuellt. Förslaget kan läsas mot bakgrund av Sverigedemokraternas kritiserade kulturprogram som föreslår indragna medel till samtidskonst. Även den sittande regeringen har fått stark kritik för att vilja använda kulturpolitiken som ett politiskt styrmedel, men kulturminister Alice Bah Kuhnke ville under gårdagen inte lämna några kommentarer om utredningen, som hon ännu inte läst.

Parallellt med inriktningen mot minskad politisk styrning föreslås att staten ska utvidga sitt arbetsgivaransvar, och inrätta nya residensplatser för konstnärer på offentliga arbetsplatser och myndigheter. Förslaget utgår från arbetsplatsprojekt som Airis och TILLT som under 00-talet sammanförde konstnärer med arbetsplatser i Västra götalandsregionen. TILLT kommer också få huvudansvaret för genomförandet av detta förslag, som Ann-Christin Nykvist hoppas kan placera konstnärer på ca 10% av landets myndigheter inom 3 år.

MOTVERKA SOCIAL SNEDREKRYTERING

Bakgrunden till utredningen är att regeringen i november 2016 beslutade att göra en översyn av de statliga insatserna, och villkoren för professionellt verksamma konstnärer. Direktiven handlade om att stärka konstnärers inkomster före bidrag, men utredningen tar även upp frågor som rör konstnärers organisering och arbetsmarknad. Bland annat föreslås en ny «konstnärsallians», modellerad efter Teateralliansen, Dansalliansen och Musikalliansen som erbjuder ett slags grundanställning för frilansande utövare inom respektive konstområde. 15 miljoner föreslås för detta ändamål.

Ett annat problem som tas upp i utredningen är den sociala snedrekryteringen till de konstnärliga högskoleutbildningarna. Den näst största budgetposten – 50 miljoner – föreslås gå till särskilda produktionshus för ungdomar, som ska placeras i socioekonomiskt utsatta områden. Syftet är att sänka trösklarna till konstnärligt arbete, och bredda upptagningsområdet till de konstnärliga högskolorna. De svenska konsthögskolorna föreslås dessutom satsa på distansutbildningar som ett ytterligare steg mot att bredda rekryteringen.

Presskonferensen slutade lika raskt som den startade, med en kulturminister som hastade vidare lika kvickt som hon dök upp. Utredningen blir nu grund för en lagrådsremiss – en skrivelse som undersöker om förslagen bryter mot några lagar – för att sedan bli utgångspunkt för en av kulturministern formulerad proposition som läggs fram i riksdagen. Inga datum är ännu fastställda för när detta ska ske.

  1. Innlegg fra Fermelin

    Rafflande fortsättning…

Skriv innlegg
Navn (kun innlegg under fullt navn tillates)*:

E-post (vises ikke)*:

Kommentar*:

Send

Leserinnleggene er en viktig del av Kunstkritikk. Vi er derfor svært glad for at du bidrar til vårt leserforum. Vi ber alle følge vanlige regler for høflighet. Husk at du står ansvarlig for dine egne innlegg. Vi godtar derfor kun innlegg under fullt navn.

Redaksjonen leser ikke innlegg før publisering, men følger debatten fortløpende. Vi forbeholder oss retten til å fjerne innlegg som er usaklige, inneholder personangrep eller som vi av andre grunner finner upassende. Dette skjer uten forhåndsvarsel, og fullstendig etter skjønnsbaserte vurderinger gjort i redaksjonen. I leserinnlegg godtas kun tekst, ingen bilder, video, html-kode el. Lykke til med debatten!