Anna Boghiguian

Index, Stockholm
Kritikk Artikkel på Engelsk|12.04.17

Hjärtslitande bilder av kolonialt förtryck

Anna Boghiguian, Woven Winds (installationsvy), Index 2017. Foto: Johan Wahlgren.

Den armeniska (i Kairo födda) konstnären Anna Boghiguians utställning på Index i Stockholm är en omsorgsfull installation med teckningar, collage, handskrivna texter på väggarna, objekt och utklippta figurer föreställande allt från grupper av individer till vardagsscener och olika transportmedel. Utställningen ger kropp åt ett poetiskt narrativ som kastar ljus över den amerikanska kolonialismens historia, inklusive slavhandel, industrialisering, kulturell utveckling och migration. Boghiguian är känd för att gestalta konflikter, miljöförstöring och urbant förfall ur ett idiosynkratiskt perspektiv. Hennes arbete är personligt; hon registrerar erfarenheter och intryck via sammanställningar av text och bild – likt sidor ur en dagbok placerade direkt på väggarna och golven.

Anna Boghiguian, Woven Winds (detalj), Index 2017. Foto: Johan Wahlgren.

De stora antalet målningar och teckningar gör att vi kan närma oss utställningen som ett enda verk, eller zooma in mot mindre verk som betraktas separat. Eftersom installationen är uppbyggd av diskreta enheter som tillsammans utgör en större helhet så för den tankarna till strukturen hos en social gemenskap. Ändå presenterar Boghiguian inte någon kritisk analys av historiens eller samhällets sammanlänkade krafter; istället har hon valt att leda oss längs en amorf väg genom att introducera nya poetiska texter och korresponderande visuellt material på ett sätt som uppmanar oss att undersöka våra egna känslor och sinnesintryck.

Inledningsvis fångas ens uppmärksamhet av de skulpturala objekten mitt i rummet, vilka för tankarna till de amerikanska bomullsfälten och ger känslan av att nedsänkas i ett alternativt jorbruksorienterat universum. Till detta kommer de handskrivna väggtexterna  som låter oss ta del av en koncentrerad berättelse om maktmissbruk, de skiftande rörelserna mellan frihet och förtryck, jazzen och bluesens gåta liksom kritiska frågor kring avgörande beslut och orättvisor. Vissa rader är rakt formulerade och ämnade att förmedla fakta om historiska omständigheter, medan andra delar kan betraktas som mer poetiska.

Anna Boghiguian, Woven Winds, installationsvy, Index 2017. Foto: Johan Wahlgren.

Boghiguians bilder är grovhuggna, och uppfyllda av en spontan, organisk känsla som återspeglar konstnärens nomadiska kreativitet; hennes metod är starkt förankrad i kroppen. De målade eller tecknade figurerna framstår som medvetet förenklade men livfulla, vilket ger känslan att man betraktar arbeten från en annan tid. Det är en juxtaposition av konstlösa – ibland till och med barnsliga – bilder, vilka ställs mot överdådigt skiktade målningar och collagearbeten som utstrålar en påtaglig hängivenhet och passion. Genom att placera skisser av bomullsrensningsmaskiner bredvid målningar av upprymda jazzmusiker, så framställs både slavhandelns grymma verklighet och energin hos den framväxande afro-amerikanska kulturen som oskiljaktiga faktorer i ett av den amerikanska historiens mest hjärtslitande kapitel.

Anna Boghiguian, Woven Winds, installationsvy, Index 2017. Foto: Johan Wahlgren.

Vidare så finns här bilder som visar halvnakna slavar under de vita kolonisatörernas obarmhärtiga blick. Vid en första anblick kan utställningen se slapp och oorganiserad ut, men förvirringen och den överlagrade mångfalden kan ses som ett medvetet uttryck. Woven Winds gestaltar konstnärens medvetandeström som hon, delvis, försöker koppla samman med ett mer universellt perspektiv på lidande och förtryck.

Boghiguians installation är en personlig skildring av den amerikanska historien, så som den gör sig påmind för många som intresserar sig för relationen mellan samtida kultur och politik. Denna inriktning öppnar också upp för ett vidare samtal om internationella handelsavtal och samtida textilproduktion i andra västerländska länder – inte minst Sverige med dess växande mode- och designindustri. När kulturen och politikens sfärer överlappar så blir det omöjligt att bortse från hur den ena influerar den andra. När en sfär glider undan så gör den andra sig påmind. Boghiguian har under 40 år varit genuint engagerad i ett undersökande av de geografiska platserna för intriger, historier och uppror; hennes förslag tar fasta på angelägna idéer om gemenskap och en transformation av anden. Att spåra och kultivera det autentiska i konsten är kanske ett av många betydelsefulla steg mot att formulera en liknande sanning som kan omfamnas även i den politiska sfären.

Anna Boghiguian, Woven Winds (installationsvy), Index 2017. Foto: Johan Wahlgren.

Skriv innlegg
Navn (kun innlegg under fullt navn tillates)*:

E-post (vises ikke)*:

Kommentar*:

Send

Leserinnleggene er en viktig del av Kunstkritikk. Vi er derfor svært glad for at du bidrar til vårt leserforum. Vi ber alle følge vanlige regler for høflighet. Husk at du står ansvarlig for dine egne innlegg. Vi godtar derfor kun innlegg under fullt navn.

Redaksjonen leser ikke innlegg før publisering, men følger debatten fortløpende. Vi forbeholder oss retten til å fjerne innlegg som er usaklige, inneholder personangrep eller som vi av andre grunner finner upassende. Dette skjer uten forhåndsvarsel, og fullstendig etter skjønnsbaserte vurderinger gjort i redaksjonen. I leserinnlegg godtas kun tekst, ingen bilder, video, html-kode el. Lykke til med debatten!