Julekalender 08.12.14

8 december – Beata Berggren

Vilka var årets mest intressanta utställningar, händelser och publikationer 2014? I Kunstkritikks julkalender sammanfattar Kunstkritikks egna skribenter och inbjudna gäster konståret 2014. Nummer 8 är konstnären och poeten Beata Berggren, som är en av människorna bakom förlaget CHATEAUX och poesitidningen Slot. Hon debuterade 2010 med Det ligger något i vad man säger (OEI Editör), och gav 2012 ut Kati Sepsei inom ramen för det nordiska projektet NOORD. Under 2014 har hon utgivit 6 mikroböcker på det egna förlaget Korrex Press.

Utställningar

Stéphane Le Mercier, Limpiabotas, skulptur och aktion. Foto: Stéphane Le Mercier, Vidéochroniques, Marseille.

Stéphane Le Mercier, Limpiabotas, skulptur och aktion. Foto: Stéphane Le Mercier, Vidéochroniques, Marseille.

Stéphane Le Merciers, Séjours dans la maison du passage, Vidéochroniques, Marseille. 

En utställning bestående av skulpturer och målningar, som i flera synvinklar ser mycket bekanta ut. I skulpturerna går det bland annat att känna igen delar av möbler, och i vissa skulle man kunna slå sig ner och ta plats som om inget hade hänt med objekten. Man förstår att de sedan en tid tillbaka har fungerat som ett slags ready-mades, och att de går att använda på olika sätt. Flera av skulpturerna är potentiella stämplar/klichéer som skulle vara möjliga att trycka med. Målningarna är däremot «bullriga». De lånar från medias brus och från det abstrakta måleriets historia, med ofullkomliga citat, onomatopoetism, neologismer och ungefärliga översättningar.Den 27 februari framfördes, som en del av utställningen, skulpturen och aktionen Limpiabotas. (Limpiabotas ett träobjekt av bläck och vax 53x49x15 cm). Genom att aktivera skulpturen – som hittades av konstnären år 2000 i statsdelen Belle de Mai i Marseille –  avleds dess ursprungliga bruksvärde, samtidigt som dess ambulatoriska kvalité bevaras. Lådan, som en gång användes av en skoputsarpojke har av konstnären omvandlats till en bärbar träsnittskliché, var och en av föremålets sju sidor trycks mot papper och lämnas till allmänheten för visning. De för dagen aktuella tidningstitlarna (El Pais, Le Monde, New York Times), som är arrangerade för att skydda golvet i galleriet, läses högt innan aktionen. «Den hieratiska skulpturen motsätter flyktiga internationella nyheter.» Stephane Le Mercier ger ett andra liv till föremålet. Det är möjligt att tänka varje verk som en yta för en övergående inskription.

Lars Olof Loeld, Gläntor, gömmen, Waldemarsudde.

Lars Olof Loeld, Gläntor, gömmen, Waldemarsudde.

Lars Olof Loeld, Gläntor, gömmen, Waldemarsudde, Stockholm. 

En utställning med kalejdoskopiskt uppbrutna föremål, bilder och tecken. Vi får ta del av objekt som befinner sig på betydelsens gräns. När blir en bild ett tecken? När slutar ett tecken betyda? Loeld tar hjälp av det som redan betyder: solnedgången, rosen … men det är ingen reproduktion av dessa bilders symboliska värden, utan istället bryts de upp, delas upp och sorteras i deras konstitutiva element, inte i de rena formerna. Loelds solnedgång är snarare ett dokument av en solnedgång. Ett slags bildens och tecknets förstahjälpen-åtgärder. Jag saknade dock de fina små egengjorda böckerna. Och det var en ganska märklig upplevelse att ta del av utställningen i miljön på Waldemarsudde. Restaurangens dyra mataromer spred sig över hela huset tillsammans med de många högljudda familjerna på helgutflykt. Det visades en video inspelad i Loelds ateljé som inte gick att ta del av. Tv:n, utan hörlurar, var ställd mitt i en passage bredvid en toalett.

Händelse, aktion

Jean-Marie Gleize, Audiatur poesifestival 2014, Bergen. Foto: Audiatur poesifestival.

Jean-Marie Gleize, Audiatur poesifestival 2014, Bergen. Foto: Audiatur poesifestival.

Audiatur poesifestival 2014, 3–6 mars, Bergen. 

Kanske enda tillfället att vara i samma rum som, och höra, den kanadensiska poeten Lisa Robertson och den franska poeten Jean-Marie Gleize diskutera hur vi attackerar bilder eller bör vara uppmärksamma på tecknen. Hela festivalen, som hålls vartannat år, är en fyra dagar lång excess i poesiuppläsningar, föreläsningar och samtal av och med några av de mest intressanta poeterna och teoretikerna i vår samtid. (Observera att Audiatur inte är någon litteraturfestival.)

Leif Elggren, Fear and Food (Don't eat too much!), Foto: Leif Elggren från Ausland, Berlin.

Leif Elggren, Fear and Food (Don’t eat too much!). Foto: Leif Elggren från Ausland, Berlin.

Leif Elggren, Fear and Food (Don’t eat too much !), Alter Schwede, 25–27 april, Ausland, Berlin. 

Leif Elggrens performance Fear and Food (Don’t eat too much!) på Alter Schwede innehöll en dockteater, en rakapparatskonsert och en åkallan med ett förkroppsligande av Drottning Kristina och Emanuel Swedenborg. Alter Schwede är en festival för experimentell poesi, musik och performance från Sverige och Berlin där bland annat poeter och konstnärer bjuds in för att samarbeta. En festival som kvalitetsmässigt varierade rejält, men med ett sällsynt anspråk på att vilja testa, i synnerhet poesin.

Franck Leibovici, Des formes de vie, utgiven av Questions Théoriques, Frankrike.

Franck Leibovici, Des formes de vie, utgiven av Questions Théoriques, Frankrike.

Des formes de vie, föreläsning och workshop med Franck Leibovici, Autor Akt, den 31 maj i Sjöstugan på Skeppsholmen, Stockholm. 

Frack Leibovici är en fransk poet och teoretiker. Under 2011 påbörjade han en undersökning av de «livsformer» och «ekosystem» som en konstnärlig praktik kan sägas ge upphov till. I undersökningen ombads ett antal konstnärer och författare att, i valfri form och med utgångspunkt i sin egen praktik, producera ett dokument som illustrerar «ett konstverks ekologi». Resultaten sammanställdes i encyklopedien (des formes de vie) – une écologie des pratiques artistiques («livsformer – en ekologi för konstnärliga praktiker»). Så såg också dagen ut i sjöstugan på Skeppsholmen, då fyra konstnärer och poeter (jag var en av dem) hade ombetts att ta med sig ett senkommet bidrag till publikationen, som sedan, beroende på verkets metoder, placerades in i en gemensamt «framtalad» modell av ord. Ett index skulle skapas. Jag är inte säker på om det lyckades. Men flera av mina föreställningar om representationsformer vreds om ordentligt.

Tan Lin, «'PPT and the new contours of literature' – an examination of new modes of digital platforms and new models of literacy.» OEI Poetry Area; Extension #24, Index, Stockholm. Foto: Index.

Tan Lin, «’PPT and the new contours of literature’ – an examination of new modes of digital platforms and new models of literacy», OEI Poetry Area; Extension #24, Index, Stockholm. Foto: Index.

Tan Lin, OEI Poetry Area; Extension #24, 8 november, på Index, Stockholm. 

Efter att den amerikanske poeten Tan Lin hållit en föreläsning om Warhols Shadow Paintings visade han en film där målningarna, som hade filmats av i 16 fps, spelades upp i en högre hastighet och upplevdes «återigen» som stroboskopiskt discoljus. Efter det tog vi del av en uppläsning och screening som kallades: «’PPT and the new contours of literature’ – an examination of new modes of digital platforms and new models of literacy.» Bland annat visades delar ur en 9 timmar lång film, som när den är färdig ska bli 24 timmar lång. Filmen består enbart av fragment från olika textdokument, framvisade inom filmens format. En tanke är att du ska kunna ha den 24 timmar långa filmen projicerad mot en vägg hemma, som bakgrund, som ett slags tapet, och förhoppningsvis, efter hand, kommer du ha läst hela filmen (boken?). Tan Lin är idag en av de mest experimentella poeterna inom mediateknologi och är verksam i New York. Det var nästan ingen där den här kvällen, och typ ingen under 30.  … ?

Böcker

7_Cinema_of_the_present_Lisa_Robertson Lisa Robertson, Cinema of the present, Coach House Books, Toronto, 2014. 

En bok som visar fram ett slags «tänkandets apparat» genom skrivandet. Som producerar ett uttryck av presens med hjälp av en lista i omtagning – en indexering av ett dåligt minne. En rad ur boken: «Let us suppose that language is compatible with your errors.»

8_peter_thorneby_katalog Peter Thörneby, Katalog och Statyer, 2014. 

Två böcker i en serie. En minimalistisk poesi, som kommer att förskjuta en del av den svenska poesin in något annat, och som ger den där mycket ovanliga erfarenheten: Aa-h.

9_Algeria_Linnéa_Eriksson Linnéa Eriksson, Algeriet: En rad invokationer eftersom inget annat fungerar, Publication Studio Malmö, 2014. 

Algeriet: En rad invokationer eftersom inget annat fungerar är ett redeskriptionsarbete av Kathy Ackers bok Algeria: A Series of Invocations Because Nothing Else Works, Aloes Books, 1984. Linnéa Eriksson har satt upp olika transkriberings- och kopieringsmetoder, i Ackersk anda, för hur Ackers bok ska översättas. Hon kallar det för en semi-översättning. Samtidigt, och på uppdrag av Eriksson, gav också Anna Tebelius ut en bok, med samma titel och med liknande kopieringsmetoder, fast Tebelius har kopierat, skrivit av, Erikssons bok. Redeskriptionsmetoder som glädjande nog, genom sitt eget imperativ, inbegriper att nya böcker skrivs. (Och detta sker på de mindre förlagen.)

 

Skriv innlegg
Navn (kun innlegg under fullt navn tillates)*:

E-post (vises ikke)*:

Kommentar*:

Send

Leserinnleggene er en viktig del av Kunstkritikk. Vi er derfor svært glad for at du bidrar til vårt leserforum. Vi ber alle følge vanlige regler for høflighet. Husk at du står ansvarlig for dine egne innlegg. Vi godtar derfor kun innlegg under fullt navn.

Redaksjonen leser ikke innlegg før publisering, men følger debatten fortløpende. Vi forbeholder oss retten til å fjerne innlegg som er usaklige, inneholder personangrep eller som vi av andre grunner finner upassende. Dette skjer uten forhåndsvarsel, og fullstendig etter skjønnsbaserte vurderinger gjort i redaksjonen. I leserinnlegg godtas kun tekst, ingen bilder, video, html-kode el. Lykke til med debatten!